Enough is enough

Allmänt / Permalink / 0
Tack vare Er vågar jag dela med mig av de motgångar jag varit med om, och hur jag stärkts utav dem.
Tack vare Er kan jag omvandla motgångarna till framgångar och leva mitt drömliv. 

 

 
 

Idag kommer jag skriva ett väldigt öppet och ärligt inlägg på min instagram som handlar om:

Att jag aldrig har kunnat känna mig tillräcklig (förens nu).

Att jag ALLTID haft ett behov av att pusha min kropp, förbi bristningsgränsen... trots att jag vet att det är FEL. 

Hela jag och mitt varumärke står ju för hälsa, balans och att bryta gamla vanor som inte är bra för en, för att nå något bättre.  #breakitmakeit

 

Men jag har helt enkelt inte lyckats släppa ”misslyckandet” att jag bröt nacken. 

Att min kropp svek mig och inte ens var kapabel till att kliva upp ur sängen tog så hårt på mig. Att jag misslyckades med min dröm om att bli världsmästare.

Och även om jag är otroligt tacksam att vara i livet, så har jag inte känt mig helt tillräcklig, innerst inne i hjärtat.

Förens nu. 

 

Omedvetet har jag pushat min kropp på ett sätt som blivit som ett straff. 

För att dämpa smärtan inom mig. 

 

 

Vill bara förtydliga att det är skillnad på drivkraft och dumhet

Att vara driven är bra, men inte när det går för långt. 

Det är skillnad på att jobba mot sina mål och att pusha sig förbi bristningsgränsen så det blir ohälsosamt.

Det är skillnad på att stärka upp och bryta ner.

Det är skillnad på att utmana sin kropp och att straffa den.

 

 

Till instagram:

 

I hela mitt liv har jag alltid känt att jag måste pusha mig till max, i allt. 

Lite mer, lite längre, lite hårdare.

Jag har aldrig någonsin känt mig nöjd. 

 

Men under Elitstyrkans hemligheter, när min kropp var som mest nedbruten och ömmade ÖVERALLT och ändå fortsatte prestera så översvämmades jag av en så otroligt stark känsla och insikt.  

För första gången i mitt liv kände jag mig tillräcklig. 

.

Jag behöver inte bevisa något mer.

Jag behöver inte längre pusha mig förbi bristningsgränsen.

 

För jag vet att det inte finns något stopp. Jag vet att jag kan pusha mig och min kropp hur långt som helst. 

Jag har bevisat det för mig själv gång på gång. Och det räcker.

.

Vi får bara en kropp och den ska bära oss genom det här livet. 

Vi behöver den, i ett bra skick. 

Varför pusha den förbi bristningsgränsen hela tiden? Den måste ju hålla... och må bra.

 

 

 
love E
Till top