It could have been me

Allmänt / Permalink / 0

Jag är och har alltid varit bättre och starkare från underläge.

När jag känner mig ledsen, nedtryckt, misslyckad eller trasig.

När kroppen skriker av smärta, när hjärtat värker och det bara gör ont.

 Det är som att jag hittar en inre kraft. En kraft som är så stark att jag skulle klara av vad som helst. 

Jag vet ju hur man gör, för jag har gjort det flera gånger om. 

 

.

.

.

Han bröt C5. Exakt samma kota som jag bröt . Han blev förlamad i det ögonblick olyckan skedde, från hakan och ner. 

Han var elitidrottare,  världsmästare och levde för sin sport. 

Det var hans allt, hans identitet. 

.

Det gör ont.

Det väcker så starka känslor, minnen. Jag lider med honom.

.

Fan att det ska få hända. 

Känner orättvisa, men samtidigt en otrolig tacksamhet. 

.

Alltså förstår ni. Det kunde varit jag. 

Jag hade sån j*vla tur att det är helt ofattbart. 

.

 

De som träffar mig idag kan inte se att det hänt, många blir chockade med tanke på vad jag kan göra med min kropp. 

Men värk är svårt att se, men lätt att gömma♥️

.

 

Inte meningen att låta deppig, kära ni... men att få känna är viktigt ibland. 

Det är så jag laddar om...Jag vänder det till styrka, till något positivt. 

 

Imorgon är en ny dag😍

 
 

 

 

 

 

Till top