Learn from your past, head forward

Allmänt / Permalink / 0
Att lära från sitt förflutna.
 
Det är lättare sagt än gjort.
Jag vet, för jag kämpar själv med acceptans än idag.
 
Att älta och vara bitter gör ingen lyckligare. Men minnena sitter djupt där inne. 
Tid läker sår, så det är viktigt att tillåta det ta just tid. 
Jag förstår dig. Det är okej, men det är inte okej att fastna där! 
 
Många ser mig som en sprudlande glad tjej, full av energi och livsglädje och utan problem. 
Och det är just den tjejen jag eftersträvar och vill vara. Något jag lyckas med kanske 80-90% av tiden numera. 
Det är framsteg, absolut. Men långt ifrån där jag vill vara. 
De där 10 procenten är tuffa att hantera och inte alls särskilt energifulla och positiva. 
 
Jag tycker det är viktigt att ni vet, att jag också har mina dagar. 
Dagar då jag också får kämpa med att tänka positiva tankar... då även jag måste hantera ilska, rädsla, smärta och oro.  
Dagar då jag ligger sömnlös på nätterna, hjärnan går på högvarv, tvivlar, och känslan av att varken veta ut eller in kommer över mig, eller rädslan av att jag inte ska räcka till eller orka.
 
Livet är till för att lära.
Lära oss leva det. Lära oss hantera det, på bästa möjliga sätt. 
Du kommer aldrig kunna kontrollera ditt liv eller det som händer i ditt liv, men något man kan lära sig kontrollera är hur man hanterar det som händer. 
 
Lär dig kontrollera dina tankar, dina känslor, dina handlingar, och du kommer kunna påverka ditt liv mer än du kanske tror. 
 
YOU ARE THE CREATOR OF YOUR OWN DESTINY. ❤️
 
Förr lyssnade jag på den inre rösten som tvivlade på mig, rösten som talade om för mig att jag var värdelös, att jag inte räckte till, att jag var konstig och annorlunda. Att det var fel på mig. 
Rösten som talade om för mig att mitt liv var över, pga att jag varit så jävla värdelös och brutit nacken (något som inte var mitt fel, men som jag än idag kan klandra mig själv för).
 
Jag lyssnade länge, för det var lättare än att gå emot.
Jag lyssnade och straffade mig själv. 
Jag gjorde mig själv illa, för det var vad rösten sa åt mig. 
Jag lydde, som en duktig liten flicka ska? 
Problemet var bara att det rösten sa åt mig att göra, var allt annat än att vara duktig. 
 
Fruktansvärt och jag skäms som sagt när jag ser tillbaka på det. 
Men jag känner mig också stolt, stolt att jag lyckades BREAK IT.
Att jag lyckades förändra.Ta mig därifrån.
Att jag lyckades vinna över rösten i mitt huvud som talade om för mig att jag var värdelös. 
 
 
Jag är en vinnare, en vinnare som fått sitt liv tillbaka. 
Tack vare att jag aldrig slutade kämpa. 
 
KAN JAG KAN DU.
och jag lovar dig, det är värt varenda kamp. 
 
 
Vill bara ge en liten motivationsboost till alla som tror att jag alltid varit så jäkla glad. 
Det är långt ifrån verkligheten. 
Jag har levt i ett mörker.
Men jag kämpade mig till ljuset.
 
Jag har levt i ett helvete, och nu känns det som jag svävar på moln. 
 
Jag trodde aldrig jag skulle bli glad igen. 
Jag trodde jag aldrig skulle få skratta på riktigt igen. 
Jag trodde jag aldrig skulle kunna känna kärlek. 
 
Jag har motbevisat läkare, vänner, kollegor, motståndare, konkurrenter, följare, lärare, tränare... ja många människor som tvivlat på mig. Och ja det känns så jäkla bra, men den största vinsten av dem alla är att jag motbevisat mig själv. 
 
 
Jag ser mitt förflutna som en erfarenhet som gjort mig starkare och till en bättre människa. 
 
 
 
kram, kärlek och GOTT NYTT ÅR till Er mina underbara följare. 
Ni är så jäkla bra
Till top